Terrorister!

Fick punka på cykeln. Köpte ny slang. Punka igen! Har al-Qaida en falang inom cykelbranschen? Ge fan i min cykel säger jag bara! Visa era fula trynen så åker ni på en propp!

Det satt en arg lapp i hissen om att man ska skriva sitt namn när man sätter arga lappar i hissen eller annorstädes och den var undertecknad med namn och våning. Det är väl inte svenskt att skriva sitt namn på arga lappar heller. Arga lappar med namn är inte lika kul. Bort med namnen från lapparna! Fy!

Mvh, Bergström, vån 5

I mitt hus där jag bor!

På min gata i stan. Our house in the middle of the street. Ska bli bostadsrätt. Kalkylen ger att månadskostnaden blir lägre. Gott så! Förstår mina grannar detta? Det återstår att se. Det ska samlas in fullmakter, röstas och hållas möte 9/4. Väntan är lång och olidlig. Kan man verkligen riskera att bo kvar i hyresrätt då man är säker på att hyrorna marknadsanpassas och definitivt höjs? Det kanske är någon här på gården som tror att det vore bättre... Vi ses i farstun... He he... Ho ho...

Att bli mamma!

Något tuffare är det att bli och vara mamma. Vad är meningen med att spädbarn sover nästan hela dagen och sedan vaknar minst en gång i timmen med psykbryt och vrålhunger under natten? Ska inte små och stora människor sova då? Tydligen är allting ordnat så att föräldrar, och i synnerhet mamman, inte ska få särskilt mycket sömn under en så pass lång period att vanligt folk borde bli galna. Knepigt system.

Joachim har världens starkaste mamma! Både psyke o fyse!

Och snyggaste!

Hur tjänns det?

En vanlig fråga är man fått barn och varit med vid förlossningen är hur man upplevde det. "Grät du?" Näe, jag skrattade, som jag brukar göra när jag blir glad. Jag vet inte hur många snubbar som börjar gråta av lycka, någonsin. Är det vanligt? Jag har aldrig gjort det. Känner ingen annan heller. Men så klart, SVT:s nya dokuserie "Barnmorskorna" visar redan i första avsnittet hur en pappa på något sätt bryter ihop och börjar hulka när hans kvinna föder. Såg jättekul ut! Hoppas han inte ångrade sig, eller nåt...

Äntligen!

"Hej! Jag heter Joachim och tittade ut ur mammas mage den 19/3 kl 19:23 jag vägde då 3560g och var 48cm lång och skitsnygg!"

Efter en lång dags väntan så påbörjades förlossningen ca 18:30. När han kom skrek han högt och kissade på barmorskan. Bra jobbat grabben! En bra start i livet, skrika åt de som hjälper en och kissa på den ansvarige. Kunde inte gjort det bättre själv! I övrigt full poäng på alla tester. Han fick 10-10-10 vilket påminde om pappas lumparbetyg... Nästan... He he... Näe...

Att vänta...

19/3 kl 13:29

Nu börjar det bli lite väl spännande att ligga här fastbunden i sängen...

...Eller om de här remmarna kollar barnets puls och mammas krystverkar kanske...

Men snart får de nog låsa dörren annars sticker vi och kommer tillbaka när de har tid att ta emot oss!

Trodde vi ja!

Nej, det gick lite fortare. Vattnet gick på tisdagskvällen. Värkar under natten. In till förlossningen SÖS på onsdagsmorgonen 19/3 kl 09:00. Av med kläderna och ner i en säng och sedan vänta...

...kl 12:00 sätts dropp för planerat kejsarsnitt med ryggbedövning kl 13:00...

...13:18 bäst att ringa nån och säga att vi är här...

...eftersom inget händer och vi ändå inget gör mer än väntar i ett rum...

En vecka kvar...

Den 25/3 ska lille Joachim(?) se dagens ljus. Spännande! He he...

"En vecka sa du? Då har jag exploderat fattar du väl?!"