Styrelsen i min bostadsrättsförening befinner sig i samma läge som kungafamiljen gjorde i Frankrike 1789. Befolkningen har tröttnat på att styrelsen far i osanning och lever i lyx och överflöd med sina egenhändigt ihopknåpade arvoden som ligger på tok för högt för en vanlig människa. Det är vad som sägs och tycks. Frågan är om det är känslor eller konkreta bevis som ligger till grund för dessa anklagelser. Det är kallats till två olika stämmor av sittande styrelse och av revolutionsgardet. Vad ska ett vanligt tjänstehjon som jag tro om detta? Hur ska jag som avslutade ekonomiskt gymnasium redan efter ett år förstå detta? Räcker det med magkänsla när jag ska ta ställning till det som sägs eller ska jag rösta på den jag är mest rädd för? Nu är det pöbeln som har mest makt över min kropp och mitt miljonlån. Huga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar