måndag 27 juli 2009

26/7 Söndag. Pattaya.


Dagen inleddes med examen i oljemassage. På mig. Av eleven. Godkänt! Efter det åkte magistern till Bangkok där hon ska fortsätta sin utbildning inom sjukvården för att bli massör där. Tänk va! Massage i sjukvården. Fint som snus det! Sjukhusen i Sverige skulle bli ännu mer fyllda av krumma människor som ingen tar i annars. Skulle vara enklare att legalisera knark. Det skulle påverka vår samhällsstruktur mindre. Solen var framme och det blev bad i poolen hela dagen. Kvällen avslutades med middag på Ruen Thai. En riktigt fin restaurang med mycket god mat och traditionell musik och dans som underhållning. Nu börjar vi anpassa oss för miljöbyte. Är det mycket kallt hemma? Jag har vant mig vid att om jag går ut på balkongen på natten här så är det varmare ute än inne.

lördag 25 juli 2009

25/7 Lördag. Pattaya.


En vecka kvar. Med 53 dagar i ryggen kan man konstatera att detta var en lång semester. Ändå finns det mycket mer att göra och se bara här i Pattaya. Eller bara i vår del av stan Jomtien, finns det en massa marknader och tillställningar att gå på. Thailändare sitter nog inte hemma och ugglar. De är ute och rör på sig. En del verkar supa ganska rejält. Knark eller knarkare har jag inte sett något av men det finns. Men även de som super är ganska trevliga. De sitter i sina gäng och krökar och tittar på folk som går förbi. Ibland sitter de och krökar på beachen mitt på dagen. Dricker sprit och blandar groggar. Men de blir aldrig lika odrägliga som hemma. Inte vad jag har sett. Det som är bra här är just folkets attityd till mig som turist. De är mycket tillmötesgående och vänliga. Det gör ganska mycket när man har semester i främmande land. Visst finns det konstiga typer och knasiga taxichaffisar men utbudet är så stort att de har inte så mycket för att vara otrevliga. Då vänder man sig om så finns det någon annan där som kan hjälpa till. Det som varit roligast var när jag fick skjuta pistol. Vilken rush! Lika kul är det med mc även om jag blev trängd av en bil som jag trängde tillbaka vilket medförde att han jagade mig men liten 125:a är vad som behövs för att ta sig fram. Inte bil. Han kunde jaga mig i 50 meter. Sen drog jag. Det gäller att inte hetsa upp sig. Inte ovanligt med roadkill bland turister här. Maten är mer än underbar. Käkade japanskt idag på Central. Tog ett rejält sushi-set och ett lika rejält tempura-set för bara 300 THB (70 SKR), helt ok! Kostade på mig två cocosfrostys till det hela. Det är mycket bra mat här och rent och snyggt på restaurangerna. Lyxigt med en korrekt och trevlig personal. Värmen och kylan (AC) vänjer man sig ganska snabbt vid. Det känns lite som att temperaturen har sjunkit men det är lite osäkert. Kan bero på att solen varit borta ett tag. Eller molnen framme kanske det heter. Idag var det visserligen lite växlande moln och sol så jag brände på brännan lite med killarna vid poolen. Tre feta medelålders amerikaner (min kompis Berry var en av dem) frågade mig vad sjöjungfrun hette i Disneyfilmen. Ariel, svarade jag. Jag fick inte veta varför de undrade...

fredag 24 juli 2009

24/7 Fredag. Pattaya.



Tack Gud det är fredag! Löningen kom idag. Fick 1,500:- och 10,000:- från F-kassan för att jag är pappaledig juli & halva augusti. Får väl leva på ris, he he! Jag tror jag ätit ris minst två ggr per dag sen den vi kom till Thailand. Nån gång nudlar sen potatisfingrar förstås på Burger King. Jag har fuskat ibland med lite amerikansk junkfood. Jäklar vad man mår illa efteråt. Fett är inte bra för en gammal man. Ris är bra och billigt nu när det stundar svåra tider. Idag tittade solen fram och vi kunde ligga vid poolen och läsa böcker och bada. Alla barnen älskar att bada. Jag får ju inte doppa huvudet och det piper fortfarande i örat. Middagen intogs på Central idag igen. Där var det Tatueringsmässa och en stor Transformer hade landat mitt bland allt folk. Jag åkte mc in till centrum med videokameran på styret. Det vore kul att se hur det ser ut sen när vi kommer hem men mitt Gorillastativ suger och det blev väldigt skakigt så det blir nog jobbigt att titta på. Vägarna är en blandning av asfalt, betongplattor, grus och annat konstigt med mycket gropar, hål och saker som inte borde vara på vägen. Men kul är det, jättekul när man lär sig trängas med alla andra. Sen fick jag hasta hem eftersom jag skulle vara studiematerial för både fot- och oljemassage. Blev knådad på i säker två timmar. Helt ok! He he!

torsdag 23 juli 2009

23/7 Torsdag. Pattaya.


Beach day! Äntligen fick vi en dag med lite sol så vi kunde gå ner på stranden och bada. Jag med min allvarliga öroninflammation kan naturligtvis inte doppa huvudet. Det har jag tydligen gjort en gång för mycket. Vattenkonvalescensen varar i två månader efter ett lyckat tillfrisknande. Dessutom får man inte peta sig i örat. Aldrig mer. Jag som tycker att öronbajs är äckligt. Det ser väldigt ofräscht ut med gula klumpar i öronen. Speciellt när det växer hår där också. Men det ska tydligen vara så. Äckligt va!? Jag får börja leva ett helt nytt liv nu där öronrengöring inte längre är en del av den dagliga tvagningen. I ett sånt här läge väcks alltid frågan: Hur gör andra människor? Skriv gärna och berätta! Piper det i örat länge till blir jag knäpp. Så är det. Efter beachen blev det mat på trottoaren. Sen blev det en glass. Efter det en pannkaka med ägg och banan i. Nu mår jag illa! Mätt i magen!!!

onsdag 22 juli 2009

22/7 Onsdag. Pattaya.


Thailändare går eller springer eller trängs inte i rulltrappor. Därför kan man stå vart man vill, i mitten eller lite till vänster. Jag har sett sammanlagt tre personer röra sig i en rulltrappa i Thailand. De trängs inte mer än när de ska in i en hiss eller på ett tåg. Det hänger nog ihop med att alla dörrar överallt slår igen ganska snabbt. Hissar har knappar som gör att man kan stänga eller hålla dörrar öppna om man vill. De flesta håller dörrarna öppna om de ser någon på väg in. Thailändare är mycket vänliga. Det är min slutsats än så länge. De är vänliga mot alla. Är man inte vänlig tillbaka så kan de tröttna men det blir sällan obehagligt. De stressar inte i onödan helt enkelt. I trafiken är det lite annorlunda men de har inte så mycket hjälp av bra vägar och fungerande hjälpsystem som trafikljus och rödgröna gubbar vid övergångsställen. Det har dött ett tiotal människor i trafiken här under tiden vi varit här men det har det gjort hemma också, kanske färre men där har vi ju fungerande trafikregler och hjälpmedel för att få trafiken att flyta. Här försöker man komma dit man ska på enklast möjliga sätt, kortast väg och utan att bekymra sig så mycket om ifall andra tar sig fram. Lätt att bli irriterad på trängseln men lär man sig så kommer man dit man ska. Idag regnade det redan på morgonen i en halvtimme så det blev ingen beach. Kajsa och brorsönerna ville inte lämna kasernen så jag tog moppen till city. Kollade in Mike Shopping Mall och lite annat men mest satt jag på Starbucks och läste bok. Howard Marks självbiografi Mr Nice. Underhållande! De har riktigt sköna fåtöljer på Starbucks, gott kaffe och tyst och lugnt. Käkade på Centrals Food Park. Fruit Punch och Panängcurrygryta med fläskkött. Mums för 23 SKR! Örat då? undrar ni vetgirigt. Jo, det piper fortfarande och hörseln är något nedsatt men jag tar sista dropparna nu och värken är i princip helt borta. Hoppas pipande slutar snart. Lite tjatigt även om det hörs mest när det är tyst.

tisdag 21 juli 2009

21/7 Tisdag. Pattaya.


Det går att köra mc i ösregn. Det är inte bra men det går. Man blir ju blöt av svett bara av att vara här så det gör ingen direkt skillnad. Idag var planen att efter det magistern varit här i ottan och hon och eleven masserat varandra så skulle vi frulla, träna och sen gå till beachen. Jag kör på gymmet och blir blöt av svett ända in i märgen. Tjatte & Fnatte kör pingis men de verkar inte tycka att det är så svettigt. Det kan bero på att pingis går inte så fort när man inte kan få bollen över nätet och sen träffa bordet på andra sidan varje gång. Övning ger färdighet gossar, vrålar jag som en gammal gympalärare jag hade i högstadiet. Han tyckte det var jättekul att tvinga feta barn att springa fort och spinkiga barn att spela rugby utan skydd med de lite större och kraftigare barnen. Kul snubbe, RIP! Vädergudarna tycker annorlunda även i den här delen av världen. Varmt men väldigt molnigt, nästan mulet gör att det känns lite crazy att dra och bada så vi åkte till Central Center Big C, som det heter fast det inte ligger mitt i stan utan väldigt mycket norr ut. Men de som tyckte att det skulle heta så kände sig väl i mitten av något kanske. Vad vet jag inte för det ligger på sidan kan man säga. Kul shopping och god mat även där. Vi tog ett kinahak där man lagade maten själv mitt på bordet i en gryta med kokande vatten. Jättekul tyckte lilla Knatte. Det är en kamp varje gång vi ska göra något, äta t ex vilket vi gör minst tre ggr per dag. Den lille vill vara överallt hela tiden, gärna på bordet i grytan. Får han inte det skriker han och slår sin mamma. Då får han vara på golvet och drar direkt till någon annan familj och stör dem mitt i maten. Det är tur att alla är väldigt barnkära här. De hjälper till överallt. Servitriserna tar gärna hand om Knatte och drar iväg med honom innanför bardisken eller in till kocken och han kommer alltid ut med en bulle eller lite mat i munnen. Sen är det ju så med små pojkar i 8-9 årsåldern att de kan bara sitta stilla x antal minuter sen händer det något. En olycka eller rastlösheten tar dem på allehanda äventyr. Jag glömde valiumburken hemma så humöret tappas lite här och var men man somnar bra när man kommer hem. Hem kommer man alltid tänkte jag när jag var i norra Pattaya och ska till mellersta Jomtien. Det började smådugga precis när jag rasslade igång min ride. Sen ökade intensiteten på regnet så att jag fick svälja regnvatten i klunkar när jag körde. Trafiken är lika hetsig utom det att de flesta vettiga hojåkare tar en paus när det vräker ner. Inte jag inte, jag är snart hemma tänkte jag. Nu är jag det och alla kläder hänger i badrummet och droppar. Det jag hade i fickorna ligger på tork på en handduk och kameraväskans regnskydd fungerar optimalt kan jag konstatera. Annars hade det inte blivit så skoj...

måndag 20 juli 2009

20/7 Måndag. Pattaya.



Efter frukost och utebliven massagen tog jag hojen in till Pattaya city. Det finns en vacker byggnad som liknar ett casino i Monaco eller vad de nu tänkt att det ska föreställa. Det finns flera liknande byggnader men den här är en av de vassaste. Kvällstid har de en show med transvestiter och under dagen har de en skjutbana i bottenvåningen. Tiffany's show heter stället. Jag tog mig dit efter lunchen på Subway idag. Efter lite diskussioner om att jag var ensam och de inte riktigt tillåter det fick en stackars Songteuw-chaffis skriva på att jag inte skulle skjuta mig eller nån annan i huvudet. Han råkade komma samtidigt med mig då han skjutsade två fransmän dit. Det gjorde han och stack därifrån. De har haft flera självmord på skjutbanorna i Pattaya. Just snyggt att åka dit och blåsa huvudet av sig. Jag pratade lite om priset och kom fram till att det kostade 600 THB (143 SKR) för 10 kulor.Sen fick jag välja vapen. Jag började med en 9 mm Baretta. En instruktör stod bredvid och frågade om jag skjutit förut. Nej, sa jag och han laddade pistolen och visade hur man siktar och tru´hycker av. Jag sköt första kulan och armen for nästan upp i taket av rekylen. De första fem kulorna landade inom 8:an på tavlan. Nästa fem likadant och det blev två 10 och resten 8 & 9. Han vägrade tro att jag inte skjutit förut! Very good for a beginner, very good. Jag kände mig lite som Dirty Harry nu och bytte till en kaliber 45 automatpistol. I min upphetsning över hur kul det var och hur bra det gick glömde jag vilket vapen det var. Lite som Barettan men större. Kraftigare rekyl och svårare att sikta. Resultaten blev lite sämre men fortfarande inom 8:an utom två som hamnade i kanten av ringen på figuren. Jag gissar att det blev två 1:or. Sen var jag tvungen att prova en revolver med cal 38. Jag tror att det var en Smith & Wesson. Alla tre var såna som är vanliga på film och det är ju sällan man hör hur jävla högt de smäller och vilket ryck det blir i handen. Efter 30 kulor var jag helt slut i armarna eftersom min teknik inte innefattade vila mellan skotten och det tar på krafterna att hålla i en pistol med raka armar och skicka iväg 30 skott. Synd att det är så dyrt men det här var roligt! Riktigt roligt! Sen tog jag en kaffe på Starbucks och drog vidare till Mini Siam. Ett ställe med modeller av kända byggnader i skala 1:25 eller nåt sånt. Trodde det var ett skämtställe som så mycket är men det var riktigt roligt att kolla in världens mest kända byggnadsverk och lite till. Modeller av Bangkok Hospital som ligger på andra sidan gatan, flygplatsen i Bangkok plus en kopia av TV3:s byggnad i Thailand. Efter den upplevelsen drog jag vidare till utsiktsplatsen som ligger högt uppe på berget mellan Pattaya och Jomtien. Riktigt fint att se hela stan uppifrån. Det bor över en miljon människor här enligt officiella källor. Det är fler än i Stockholms stad. Lite svårt att tänka sig men många kanske inte är här året runt. Vet inte om de räknas? Stort är det och mycket folk finns det överallt men det blir värre under högsäsongen nov-feb. Då är det nog inte lika kul här. Tre lyckade sevärdheter och aktiviteter avverkade idag. Imorgon får jag nog vila!